Intressant inlägg! Jag har precis köpt häst och fubderar på olika bett. Skulle vara intressant att höra varför du väljer vilka bett till vilken häst. :)

 

Svar: Jag älskar bloggfrågor, tack så mycket! :) Man blir smått tokig över alla bett som finns, och jag tänker att det bästa är att ha lite sunt förnuft. Det finns så många specialbett med olika fantastiska funktioner som utlovas av olika företag. Min erfarenhet är att det oftast - eller typ alltid - saknas vetenskapligt stöd för att hästen ska sluta sticka, gå i form, sluta vara spänd osv., av ett visst bett. Har man sådana problem är det nog inte utrustningen det är fel på i första hand tänker jag. Istället brukar jag väl försöka se till vad jag själv tror är trevligt och bekvämt för hästen att ha i munnen, för det är väl det man eftersträvar. Där ser ju olika hästar olika ut. Generellt, och det är mitt stalltips, tror jag att man ska krångla till det så lite som möjligt. Man ska inte kompensera en hård hand med ett skarpt bett, och jag ser faktiskt väldigt sällan någon anlending till att man skulle "behöva" rida med stång, kandar eller liknande. Jag kan göra det ibland för att jag tror att det kan vara bra att variera tryckpunkterna i munnen, eller för att få en extra effekt vid tävling, men då är det på välutbildade hästar. Hiss, gag och andra märkliga företeelser använder jag inte, men det behöver jag väl knappast säga. 

 

Jag undviker tvådelat eftersom det lätt kan gå upp i gommen på hästen. Jag undviker också lösa ringar eftersom det kan klämma i mungiporna. Det är liksom mina två utgångspunkter typ. Jag grundar inte det på något annat än att jag tycker att det funkar bra för mig. Jag försöker också att inte rida på för smala bett, framförallt därför att jag sällan upplevt hästar som föredrar ett smalare bett före ett tjockare, vilket jag tror beror på att det blir ett högre punkttryck och att ett smalare bett är skarpare än ett tjockare, även om jag känner till argumentet att hästen har "lite plats i munnen". Jag tycker också att man ska reflektera över bett med platta som mellandel. När man tar i tygeln kan en platt mellandel rotera och skära in i tungan, det har jag sett flera exempel på. Ingen platta för mig alltså, utan jag vill ha en mjukt rundad mellandel. Jag ser gärna att bettet har en "mjuk" form utan vassa kanter och former. Stübben gör fina, "mjuka" och bra bett tycker jag, och jag ska även testa Fagers MAX-bett med fasta ringar som jag tycker ser härligt och lätt ut. 

 

På mina hästar varierar jag mellan Hrimnir Volcano, Stübben golden wings, Ky Rotary och Stübben danish guard. På unghästarna brukar jag använda parerstänger på betten eller danish guard-bettet som jag tycker ligger stilla i munnen och förstärker ledande tygeltag. Jag har också ett helt rakt eggbett i stål och ett vanligt tredelat eggbett som jag varirerar på alla hästarna. Till Fljóð använder jag ibland syntetbett, typ Nova eller Beris, men jag upplever de betten som relativt skarpa och jag tycker att man ska vara försiktig med det.

 

Sammanfattningsvis så tror jag att det kan vara sunt att man bestämmer sig lite mer för vilka bett man inte vill använda, och som sagt så tycker jag i princip inte att det är motiverat att använda ett bett i korrektionssyfte. I 100% av alla fall som jag har upplevt har det varit ryttaren/ridningen som behöver korrigeras och inte bettet. Det är något att tänka på i alla fall!