Det blev ingen utflykt idag, det får vänta tills i morgon. Fortsättning följer... Jag har dock hunnit ut en sväng till stallet. Tog lite fina bilder i kvällsljuset och longerade Fljóð. Det behövdes, hon var jättepigg. Älskade pluttan vad hon håller på just nu. Det går verkligen upp och ned. En typiskt situation idag: Jag longerar, hon travar på spåret. Plötsligt hör hon ett ljud, hoppar till och det skvätter lite grus på staketet, hon får en chock och sticker iväg, trampar på sin egen svans, får en chock igen och galopperar typ tio varv innan hon lugnat ned sig. Hon är mästare på att hetsa upp sig själv, och ju mer stressad hon blir desto mer lugn och metodisk får man vara själv. Hon har verkligen ett lite märkligt sinne, men hon är jättefin och rör sig så bra så man tappar andan. Det kommer bli jättebra när hon väl känner sig trygg, både med sig själv och med mig. Man skulle kanske kunna skylla på hanteringen men jag har haft henne sedan hon var ett år och jag vet att hon inte har varit med om något traumatiskt. Hon har fått samma uppfostran som mina andra hästar som är lugna som filbunkar, så det är nog mest hennes eget huvud som spökar. Jag tror dock att träget arbete kommer att ge resultat. Tålamod, tålamod, tålamod. Hon har blivit mycket mer social och avslappnad faktiskt, och hon kommer faktiskt fram i hagen och vill komma ut när jag ska hämta henne, vilket är ett stort framsteg mot förut. Älskade pluttan!